Intressant!
En väldigt givande redovisning/föreläsning om situering av projekt där vi tog upp saker som att människor lär sig olika avslutades med att man ändå skulle skämmas om man inte läste minst 50% av kurslitteraturen. Jag förstår att det är en bra grund för att diskutera de ämnena man läser men det motsäger lite av det som togs upp inledningsvis.
Efter ett skönt ord om att lärandet är dynamiskt och på så sätt innefattar flera olika sätt att lära sig på tog jag modet till mig och sa att jag med den nya insikten om lärandet inte längre skämdes för att inte alltid läsa kurslitteraturen. Med det inte sagt att jag aldrig läser, men vid de tillfällena som jag av olika anledningar skulle hoppa över lite skriven text.
Reaktionen på detta av redovisningshållaren gjorde att jag faktiskt kände en liten gnutta skam i alla fall :)
Vad tycker vi då om de som bara glider med, "åker snålskjuts" på andra? Kan de tillföra något? Behöver de tillföra något?
Som en liten reflektion till dessa tankar hade jag i den tidigare kursen IKT, lärande och utveckling postat ett inlägg som ser ut så
här.
