Länklista Digitala Distributionsformer.

Lärkontrakt
Lärkontrakt DDB 2009/2010
Referenser DDB

Nätverksperspektiv läs förklaring

Tjänsteperspektiv läs förklaring
Första tjänsten om videoblogg
Tankar inför redovisning av tjänsten videoblogg.
Bloggat om videoblogg - Vad är en videoblogg?
Bloggat om videoblogg - Hur gör man?
Hur refererar man till en video som är inbäddad i inlägget?

Andra tjänsten om Facebook
Videoblogg om Facebook - spanat på ett café
Videoblogg om Facebook - spanat på Högskolan Väst
Videoblogg om Facebook - Man känner igen utseendet från långt håll.
Videoblogg om Facebook - Tankar om Facebookrelationer
Videoblogg om facebook - På Facebook kan du se din grannes fotoalbum.
Videoblogg om Facebook - Pages vs. groups?

Tredje tjänsten om Creative Commons
Fan av Creative Commons på Facebook.
Min diskussionstråd på cc's svenska Facebookgrupp.
Om cc på min statusuppdatering.
Anteckning på Facebook om att skapa en licens på cc.

Kommentarer av andras inlägg:
Anton om bokmärken
Martin om bloggar
Anna om Facebook
Christian om Facebook
Magnus om videoblogg

Användarperspektiv läs förklaring
Essä
Är det bättre med kvantitet eller kvalitet av vänner på Facebook? Ver. 1
Är det bättre med kvantitet eller kvalitet av vänner på Facebook? Ver. 2

Kommentarer av andras essäer
Review av Emelies essä om Twitter
Review av Evas essä om reklamfinansierade medier
Review av Emilies essä Sociala medier - Twitter

Videoblogg om facebook - Pages vs. groups?

Videoblogg om facebook - På Facebook kan du se din grannes fotoalbum.

Videoblogg om Facebook - Tankar om Facebookrelationer

Vilken hemsk upplevelse det är. Jag har synts tidigare på Internet i rörlig bild men det här var mer personligt. Det känns som om jag har våldfört mig på min själ. Det var till och med så jobbigt att jag drömde om att jag skulle dö.
Jag drog en parallell i videon om mina första Interneterfarenheter där jag var väldigt försiktig med vad jag lade upp på nätet. Inga telefonnummer, personnummer eller tydliga bilder på mig, nu har jag snart fläkt ut allt. Det kanske inte är hela världen men jag är inte så bekväm med det. Det kanske beror på att man inte har någon kontroll av materialet längre.
Vilket dilemma, vad ska jag göra?

Sammanfattning av kursen DDB, har jag hållt min del av lärkontraktet?

Till att börja med måste jag stämma av med mitt lärkontrakt som gjorde i kursens inledningsskede.
Det var inte mycket som stämde här. För det första har jag återigen misslyckats med de tre tjänsterna som vi med med kritiskt granskade källor skulle beskriva. Jag kom väl halvvägs in i den första tjänsten som var videoblogg och en tredjedel i den andra som handlade om Facebook. Dessutom har jag varit dålig på att kommentera mina klasskamraters arbeten. En kollektiv ursäkt ger jag dem här. För att klara av kursen måste jag kommentera dem vidare, om det sker gör jag det med en personlig ursäkt. En stor del av kursen innefattar just att man ska integrera sina arbeten med varandra för att på så sätt del med sig av sina kunskaper. Möjligheterna till detta är stora i kursen vilket jag tyvärr inte har utnyttjat så bra. Vi har fått stor frihet att själva skapa vår struktur för arbetet, något som jag tycker är bra och väldigt utvecklande. Dessutom har vi under hela vägen haft möjlighet att fråga vår lärare ifall vi kört fast. Då jag gör den här kursen för andra gången råder det inga tvivel av vad som förväntas av mig, tycker alla uppgifter är väldigt tydliga. Så det är i huvudsak jag som vid den här tidpunkten har misslyckat att motsvara mina löften i mitt lärkontrakt. Kanske är det för att jag parallellt lagt ner mycket energi på min 100 procentliga praktik eller åt mitt nätverkande som kommer vara till stor nytta i framtiden. Egentligen finns det inga ursäkter, jobbet blev inte klart i tid.
Den här gången till skillnad från mina tidigare försök i kursen har jag i alla fall haft min essä, version 1 och version 2 varit inne i tid. Jag har reviewat tre av mina klasskompisars essäer. Essän höll kanske inte kontraktet till pricka men den har helt klart varit väldigt givande för min del.

Jag kommer göra ett tappert försök till slutföra den här kursen, men jag kommer aldrig bli färdig i digitala distributionsformer.

Är det bättre med kvantitet eller kvalitet av vänner på Facebook? Version 2

Nu ligger den andra versionen ute.

Är det bättre med kvantitet eller kvalitet av vänner på Facebook? Version 2.

Review av Emilies essä Sociala medier - Twitter

Under lördag förmiddag när jag tänkte kolla eventuella kommentarer på min review jag gjorde till Emelies essä upptäckte jag till min förvåning att det var tre stycken som hade gjort review. Nån av de tre måste ha fattat fel tänkte jag så jag undersökte saken och fick se att det var jag som hade läst fel på Emelie och Emilie. Som lite tur i oturen hade de skrivit om samma ämne så jag hade redan en del intressanta länkar. En del är alltså upprepningar från det jag skrev till Emelie.

Så här kommer min review av Emilies essä om än något sent. Här kan du läsa hela essän.

Nu har jag läst din essä! Jag hade lite tur då Emelie också skrev om Twitter så jag har redan samlat på mig en del intressant länkar. Nu är det ju din essä som jag ska skriva om och inte hennes men en del saker kommer att upprepas.

Jag börjar med textens struktur. Den är genomarbetad, lättläst och du använder referenser på ett bra sätt. Folk som inte twittrar får en bra genomgång av vad Twitter är och vad det används till.
När det är fler än tre författare i en bok eller artikel behöver du bara skriva det första namnet enligt bokstavsordning inom parentesen i texten plus förkortningen et al. eller m.fl.. Istället för (Finin, Java, Song & Tseng 2007) räcker det att du skriver (Finin et al. 2007), (Melén 2005).

En egen reflektion till Linus Fremin uttalande om att 140 tecken var för lite så tycker jag personligen att det finns så pass starka ord som själva kan förmedla mycket intressanta tankar.

Frågor som dyker upp hos mig är om du vet om företag har speciella anställda för att bara ta hand om Twitter. För det kräver ju en hel del att hela tiden vara tillgänglig på den kanalen. Efter lite letande hittade jag lite info om ett företag som har anställda för att twittra. Om informationen på denna blogg stämmer har Coca-Cola tre stycken anställda som twittrar (Lindström 2009).
Något annat intressant som dök upp när jag undersökte om det fanns företag som hade anställda som enbart twittrade var att många företag förbjuder eller begränsar sina anställd från Twitter då de tror att det kan skada företaget. Min flickvän som jobbar som sjuksköterska får inte skriva något om sin arbetsplats. Jag tycker faktiskt företag och myndigheter som förbjuder detta är ute på djupt vatten. Sen kan man ju givetvis tänka på vad man skriver innan man klickar på publicera. Jag tror inte alltid man tänker på konsekvenserna. Personangrepp kan ju bli riktigt allvarligt. Brunettdave skrev lite om hur lätt det är att publicera något som kan få allvarliga konsekvenser i min blogg Virtuella Charader. http://virtuellacharader.blogspot.com/2009/09/farligt-att-blogga.html.

Idag tror jag det är mer folk som bara följer utan att vara aktiv. Men på det sättet vet i alla fall att man har den möjligheten. I min egna essä kom jag fram till lite olika aspekter om användandet av Facebook och i viss mån Twitter där det och ena sidan var bättre och mindre mödosamt att vårda ett fåtal noga utvalda kontakter istället för att försöka nå ut till alla jämt, och den andra sidan där man såg värde i att bara veta att man befinner sig i ett sammanhang där sammanhanget var viktigare än själva innehållet (Hansson 2009)(Boström 2009).

Boström, Sven-Åke (2009-05-09). Sociala medier i 200 000 år. [Elektronisk] djupliden.se Tillgänglig http://djupliden.se/wordpress/2009/05/09/16/ [2010-01-03]

Hansson, Mikael (2009-05-22). När bruset på nätet blir för stort. [Elektronisk] blogg.umealive.se Tillgänglig: http://blogg.umealive.se/blog/2009/05/22/nar-bruset-pa-natet-blir-for-stort/ [2010-01-03]

Lindström, Thoralf (2009-06-15). Ärlighet varar längst på Twitter. [Elektronisk] appelberg.com. Tillgänglig: http://www.appelberg.com/index.php/artiklar/647-arlighet-varar-langst-pa-twitter.html [2010-01-08]

Melén, Margareta (2005). Miniguide till harvardsystemet. [Elektronisk] bibliotek.hv.se. Tillgänglig: http://www2.bibliotek.hv.se/public/pdf/harvard05.pdf [2010-01-09]

Review av Evas essä om reklamfinansierade medier

Här kan du läsa hela Evas essä!

Till att börja med är det ett intressant ämne. Jag tror inte riktigt man förstår hur mycket som egentligen är reklamfinansierat. Man tänker inte heller på det. Facebook är ju en enda stor reklampelare, likaså vi som använder det (Virtuella Charader 2009).

Jag skulle vilja ha lite mer information om möjligheterna i stycke 2.0.

Sen förstår jag inte riktigt diskussion 3.0. För mig är det en konstig indelning med punkterna där.

Tankar jag fick efter att ha läst din essä. De kanske ligger lite utanför din frågeställning men tycker att de så pass intressanta.

Varenda gång jag avbryts av TV-reklam i traditionell bemärkelse tänker jag på hur smidigt det hade varit att ladda ner filmen eller programmet som en piratversion. Det är alltså inte så konstigt att folk väljer det alternativet. Jag tror också att reklam som vi ser det idag kommer att försvinna, man orkar helt enkelt inte med det. Vad gäller stora musik och filmbolag har de tidigt insett vilka vinster man kan göra genom att sälja merchandise (kringprodukter) så som konserter, speciella samlarboxar och t-shirts mm. inom musiken och leksaker och andra prylar knutna till filmen (piratpartiet 2009)(DN 2009)(Sydsvenskan 2009)(Nannesson 2009).

En intressant sak som kanske ligger lite utanför ditt tema är hur creative commons fungerar, där folk helt utan ersättning delar med sig av saker utan att få någon ekonomisk kompensation. En svensk filmskapare lånade 100 000 för att göra sin film som hon sedan delade med sig gratis med hjälp av en creative commonslicens. Förutom enorm uppmärksamhet får hon in pengar genom donationer. Mer info om detta kan du läsa på Mathias Klangs blogg (Klang 2009). Här kan du ta del av hans föreläsningsmaterial när han var på besök på Högskolan Väst. http://www.slideshare.net/klang/cc-trollhttan

Fristorp, Mimmi (2009-02-24) [Elektronisk], Skivbolagen hittar nya inkomster, dn.se http://www.dn.se/kultur-noje/musik/skivbolagen-hittar-nya-inkomster-1.805924

Här länkar de också till andra intressanta artiklar så som ”Spotify gynnar storbolag” mm.

Klang, Mathias (2009) [Elektronisk], Mathias Klang, digital-rights.net http://www.digital-rights.net/?page_id=1231

Kuprijanko, Alexander (2009-05-26) [Elektronisk], Stim underlättar för gratis musikspridning, sydsvenskan.se http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article433798/Stim-underlattar-for-gratis-musikspridning.html

Nannesson, Jakob (2009) [Elektronisk], Ge tips på nya sätt för artister att tjäna pengar, berunda.se http://berunda.se/archive?problem=36

Piratpartiet (2009) [Elektronisk], FAQ Hur ska musikerna tjäna pengar? piratpartiet.se http://www.piratpartiet.se/faq

Sjöqvist, David (2009-08-07) [Elektronisk], Snackis, genom bl.a. facebook marknadsför du och jag Apoliva, virtuellacharader.blogspot.com http://virtuellacharader.blogspot.com/2009/08/snackis-genom-bla-facebook-marknadsfor.html

Review av Emelies essä om Twitter

Essän går att läsa här.

Efter en första enkel läsning av din essä har jag uppfattningen av att den är lättläst, innehåller mycket och bra fakta om Twitter och att du har ett övertygande svar av din frågeställning.
Frågor som dyker upp hos mig är om du vet om företag har speciella anställda för att bara ta hand om Twitter. För det kräver ju en hel del att hela tiden vara tillgänglig på den kanalen. Idag tror jag det är mer folk som bara följer utan att vara aktiv. Men på det sättet vet i alla fall att man har den möjligheten.
I min egna essä kom jag fram till lite olika aspekter om användandet av Facebook och i viss mån Twitter där det och ena sidan var bättre och mindre mödosamt att vårda ett fåtal noga utvalda kontakter istället för att försöka nå ut till alla jämt, och den andra sidan där man såg värde i att bara veta att man befinner sig i ett sammanhang där sammanhanget var viktigare än själva innehållet (Hansson 2009, blogginlägg)(Boström 2009, blogginlägg).

Boström, Sven-Åke (2009-05-09) [Elektronisk], Sociala medier i 200 000 år, djupliden.se http://djupliden.se/wordpress/2009/05/09/16/

Hansson, Mikael (2009-05-22) [Elektronisk], När bruset på nätet blir för stort, blogg.umealive.se http://blogg.umealive.se/blog/2009/05/22/nar-bruset-pa-natet-blir-for-stort/

Ny blogg för min essä

Min essä får sig en egen blogg där kommentarer och kompletteringar kommer att få utrymme.

Är det bättre med kvantitet eller kvalitet av vänner på Facebook?

Jag ändrade inriktning på min essä in i det sista och har ännu inte funnit den relevanta vetenskapliga artikel som jag letar efter. Sökandet pågår.

Videoblogg om facebook - Man känner igen utseendet från långt håll.

Titt som tätt vart man än är kan man få syn på någon som är inne och surfar på facebook. Det kan vara på jobbet, i skolan, stan eller på tågstationen mm. Sidan är ganska statiskt så den går lätt att känna igen även på avstånd.
Det är p.g.a. dessa tankar som denna bild har uppstått samt de snuttar film jag laddat upp från min mobil.

Videoblogg om facebook - spanat på Högskolan Väst

16.30 spanade jag in facebookanvändning av mig själv faktistkt i mitt kontor på Högskolan Västs kommunikationsavdelning. Jag erkänner, jag surfade på facebook under praktiktid.

Videoblogg om facebook - spanat på ett café

Jag har precis sprungit på den första facebookanvändaren i min jakt på var och när man sitter inne på den virtuella sociala mötesplatsen. Det syns väldigt tydligt även på långt håll att det är just facebook man är inne på. Så jag trodde faktiskt att jag först skulle stöta på någon som surfade där genom sin laptop. Nu hade jag turen att uppmärksamma en mobil facebookanvändare. Jag skickar upp denna betraktelse direkt från min mobil. Platsen är caféet Mejeriet i Trollhättan, 21.15.

Hur refererar man till en video som är inbäddad i inlägget?

Jag har använt mig av en referens i mitt inlägg om hur man distribuerar en video på youtube genom en video från youtube som är inbäddad i inlägget. Referensen används alltså direkt. Det kanske inte ens räknas som en referens. Det är ju faktiskt samma som om jag bifogade hela boken direkt i min text. Det skulle ju vara plagiat, vad blir det här?

Hur ska man värja sig? Vill ju läsa allas intressanta inlägg!

Hej!

Tittar igenom min google-reader och ser hur aktiva mina klasskamrater är. Allt är så intressant och man vill läsa varenda tanke. Här börjar det bli lite krångligt för min del. Samtidigt som jag vill läsa allas intressanta inlägg går min hjärna på högvarv. Jag klarar inte riktigt av att sålla bort bland allt detta. Borde kanske fokusera på mina egna uppgifter, men skulle samtidigt vilja ge mer tid åt att kommentera andras. Nu blir det istället ingetdera.

Veckans tanke 2: Sociala nätverk som verktyg i lärandet

Jag inleder med en fundering av sista frågan. Jag tror att väldigt mycket lärande sker via sociala nätverk utan att vi ens tänker på det, och tänker vi på det gör vi gärna det i smyg då vi kanske tror att det sättet att hitta information inte är lika rätt utifrån det traditionella sättet att inhämta kunskap. Vi är alltså inte medvetna om att vi hela tiden bidrar med olika erfarenheter och kunskaper över Internet.

Hur utnyttjar jag de nya möjligheterna som Internet erbjuder? Då jag läser det program jag går blir jag mer medveten om vad som pågår i Internets värld. Jag ligger nog över genomsnittet i att använda Internet i mina studier. T.ex. skriver jag denna blogg som en del av kursen vilket gör att jag kan dela tankar med andra klasskamrater, familj, vänner och alla som råkar navigera in på min sida. Dock finns det mycket jag inte utnyttjar och där tror jag mina kära medmänniskor som växt upp med Internet ligger några steg före i användningen. Återigen tror jag inte att vi är så medvetna över att vi faktiskt utöver kunskapsförmedling.
Jag delar heller inte med mig så mycket av min kunskap eller för den delen arbeten, skriftliga som bildliga. Många delar bilder och texter som fritt får återanvändas vilket bidrar till att inte återuppfinna hjulet igen. Jag är fascinerad över hur duktiga programmerare sprider sina kunskaper och arbeten vidare till oss andra att använda. Sen finns det mängder med tutorials i text, bild och videoform där man lätt kan sätta sig in i nya saker.
Allt detta förutsätter ett mer utvecklat kritiskt tänkande. Det ställer högre krav på dem som ska bedöma om man har kunskapen. I ett firare lärande blir det ju också till väldigt stor del vi.

Bloggat om videoblogg - Hur gör man?

För att sätta igång med sitt videobloggande behöver man fundera över vart sin video ska tankas upp. Videon behöver alltså en plats på Internet. Den platsen kan man äga själv genom ett webbhotell eller använda sig av en plats som är gratis. Min blogg befinner sig på blogger som är en del av google. Där kan man ladda upp sin film direkt till sin blogg genom sin dator eller mobiltelefon. Andra ställen som är gratis att tanka upp sin video på är youtube, vimeo, myspace och facebook bland en hel del andra ställen. På youtube och facebook kan man spela in en film direkt via sin webbkamera. Det gör det lätt och smidigt att posta nya videos.
Här följer videos på hur man laddar upp sin film och bäddar in den i sin blogg.

Bloggat om videoblogg - Vad är en videoblogg?

Då videoblogg är del av blogg behöver jag först kort beskriva vad en blogg är. Blogg är en förkortning av webblogg, alltså en webbplats som periodiskt postar nya inlägg ungefär som man för en dagboksanteckning (wikipedia 2009, blogg). Jag uppfattar det som om blogg oftast förknippas med den typ av blogg som Blondinbella skriver och som på ett sätt har gett bloggen ett ansikte i Sverige.
Blogg är dock mycket mer en bara en dagbok. Om man ser det som ett verktyg kan den vara interaktiv med läsaren som bl.a. kan ge kommentarer. Man kan helt enkelt dela med sig av allt från sina egna tankar, länkar till videoklipp. Inläggen postas är oftast kopplat till rss-flöde som gör det möjligt att få uppdateringar när inlägg görs i en rss-läsare istället för att gå direkt till sidan. Detta är något som är mycket användbart och används av bl.a. nyhetsmagasin.

Videoblogg då? Det förkortas vlogg och är som en blogg som istället eller som komplement till vanliga inlägg med text och bild innehåller videos. Videoinläggen publiceras ofta på videodistribueringstjänster som t.ex. youtube och bäddas sedan in på en hemsida eller blogg (wikipedia 2009, videoblogg). Man kan även posta text, bilder och video till sin blogg från en mobiltelefon. Det gör det väldigt enkelt att snabbt lägga upp videos på sin blogg även om man inte loggat in på sin sida via en dator eller liknande. Jag testade för några dagar sedan att skicka upp en video från min telefon till den här bloggen. Det gick bra och kommer vara väldigt användbart när jag ska videoblogga om nästa tjänst, facebook/myspace.

Lite saker som jag måste ta reda på är bl.a hur upphovsrätten till filmerna som läggs ut på t.ex. youtube ser ut. Egentligen borde egenupplagda filmer vara skyddade men det finns alltid en kod som gör det möjligt för vem som helst att posta dem på sin egna hemsida. En film som jag lägger upp kan någon exempelvis lägga till på sin sida eller med hjälp av filmens url sprida den vidare på facebook. Vad gäller?

I nästa inlägg kommer jag att skriva om hur man går tillväga för posta sin video på en blogg eller Internetcommunity etc.

Wikipedia 2009 [Elektronisk], Blogg, Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Blogg [2009-11-29].
Wikipedia 2009 [Elektronisk], Videoblogg, Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Videoblogg [2009-11-29].

Tankar inför redovisning av tjänsten videoblogg.

Nu ska jag ta reda på vad videoblogg är, hur det fungerar och vart man distribuerar det. Till det ska fundera på varför man videobloggar och vad det betyder identitetsmässigt.
Till att börja med måste jag leta upp information om ämnet. Då videoblogg är en stor del av Internet förväntar jag mig att hitta den mesta informationen där. För att få identitetsvinkeln har jag valt boken Bilder av självet.

• Vad är videoblogg?

• Vart distribuerar man sina videos och hur fungerar det?

• Varför videoblogga?

RSS-lista och twitterfountain

Nu har jag lagt till rss-flöden (feeds) från kursbloggen och alla kursdeltagare till min google-reader. Listan har jag sedan lagt till i min blogg på två olika sätt. Den ena visar de fem senaste uppdaterade blogginläggen i min "side bar" med och den andra visar alla bloggnamn med länkar längst ner på min sida.
Vill ni ta hela gruppens feeds kopierar ni bara denna länkadress, DDB-gruppen.

Vad är skillnaden på rss och atom?

Dessutom har jag testat att visa mitt senaste twitterinlägg på kursens blogg. Man skriver #ddb302 i sitt meddelande, det fungerade. Hashtag heter tydligen det man lägger till i meddelandet. Jag har även lagt till det rss-flödet (twittrat om DDB) på min side bar.