Videoblogg om Facebook - Tankar om Facebookrelationer

Vilken hemsk upplevelse det är. Jag har synts tidigare på Internet i rörlig bild men det här var mer personligt. Det känns som om jag har våldfört mig på min själ. Det var till och med så jobbigt att jag drömde om att jag skulle dö.
Jag drog en parallell i videon om mina första Interneterfarenheter där jag var väldigt försiktig med vad jag lade upp på nätet. Inga telefonnummer, personnummer eller tydliga bilder på mig, nu har jag snart fläkt ut allt. Det kanske inte är hela världen men jag är inte så bekväm med det. Det kanske beror på att man inte har någon kontroll av materialet längre.
Vilket dilemma, vad ska jag göra?

Sammanfattning av kursen DDB, har jag hållt min del av lärkontraktet?

Till att börja med måste jag stämma av med mitt lärkontrakt som gjorde i kursens inledningsskede.
Det var inte mycket som stämde här. För det första har jag återigen misslyckats med de tre tjänsterna som vi med med kritiskt granskade källor skulle beskriva. Jag kom väl halvvägs in i den första tjänsten som var videoblogg och en tredjedel i den andra som handlade om Facebook. Dessutom har jag varit dålig på att kommentera mina klasskamraters arbeten. En kollektiv ursäkt ger jag dem här. För att klara av kursen måste jag kommentera dem vidare, om det sker gör jag det med en personlig ursäkt. En stor del av kursen innefattar just att man ska integrera sina arbeten med varandra för att på så sätt del med sig av sina kunskaper. Möjligheterna till detta är stora i kursen vilket jag tyvärr inte har utnyttjat så bra. Vi har fått stor frihet att själva skapa vår struktur för arbetet, något som jag tycker är bra och väldigt utvecklande. Dessutom har vi under hela vägen haft möjlighet att fråga vår lärare ifall vi kört fast. Då jag gör den här kursen för andra gången råder det inga tvivel av vad som förväntas av mig, tycker alla uppgifter är väldigt tydliga. Så det är i huvudsak jag som vid den här tidpunkten har misslyckat att motsvara mina löften i mitt lärkontrakt. Kanske är det för att jag parallellt lagt ner mycket energi på min 100 procentliga praktik eller åt mitt nätverkande som kommer vara till stor nytta i framtiden. Egentligen finns det inga ursäkter, jobbet blev inte klart i tid.
Den här gången till skillnad från mina tidigare försök i kursen har jag i alla fall haft min essä, version 1 och version 2 varit inne i tid. Jag har reviewat tre av mina klasskompisars essäer. Essän höll kanske inte kontraktet till pricka men den har helt klart varit väldigt givande för min del.

Jag kommer göra ett tappert försök till slutföra den här kursen, men jag kommer aldrig bli färdig i digitala distributionsformer.

Är det bättre med kvantitet eller kvalitet av vänner på Facebook? Version 2

Nu ligger den andra versionen ute.

Är det bättre med kvantitet eller kvalitet av vänner på Facebook? Version 2.

Review av Emilies essä Sociala medier - Twitter

Under lördag förmiddag när jag tänkte kolla eventuella kommentarer på min review jag gjorde till Emelies essä upptäckte jag till min förvåning att det var tre stycken som hade gjort review. Nån av de tre måste ha fattat fel tänkte jag så jag undersökte saken och fick se att det var jag som hade läst fel på Emelie och Emilie. Som lite tur i oturen hade de skrivit om samma ämne så jag hade redan en del intressanta länkar. En del är alltså upprepningar från det jag skrev till Emelie.

Så här kommer min review av Emilies essä om än något sent. Här kan du läsa hela essän.

Nu har jag läst din essä! Jag hade lite tur då Emelie också skrev om Twitter så jag har redan samlat på mig en del intressant länkar. Nu är det ju din essä som jag ska skriva om och inte hennes men en del saker kommer att upprepas.

Jag börjar med textens struktur. Den är genomarbetad, lättläst och du använder referenser på ett bra sätt. Folk som inte twittrar får en bra genomgång av vad Twitter är och vad det används till.
När det är fler än tre författare i en bok eller artikel behöver du bara skriva det första namnet enligt bokstavsordning inom parentesen i texten plus förkortningen et al. eller m.fl.. Istället för (Finin, Java, Song & Tseng 2007) räcker det att du skriver (Finin et al. 2007), (Melén 2005).

En egen reflektion till Linus Fremin uttalande om att 140 tecken var för lite så tycker jag personligen att det finns så pass starka ord som själva kan förmedla mycket intressanta tankar.

Frågor som dyker upp hos mig är om du vet om företag har speciella anställda för att bara ta hand om Twitter. För det kräver ju en hel del att hela tiden vara tillgänglig på den kanalen. Efter lite letande hittade jag lite info om ett företag som har anställda för att twittra. Om informationen på denna blogg stämmer har Coca-Cola tre stycken anställda som twittrar (Lindström 2009).
Något annat intressant som dök upp när jag undersökte om det fanns företag som hade anställda som enbart twittrade var att många företag förbjuder eller begränsar sina anställd från Twitter då de tror att det kan skada företaget. Min flickvän som jobbar som sjuksköterska får inte skriva något om sin arbetsplats. Jag tycker faktiskt företag och myndigheter som förbjuder detta är ute på djupt vatten. Sen kan man ju givetvis tänka på vad man skriver innan man klickar på publicera. Jag tror inte alltid man tänker på konsekvenserna. Personangrepp kan ju bli riktigt allvarligt. Brunettdave skrev lite om hur lätt det är att publicera något som kan få allvarliga konsekvenser i min blogg Virtuella Charader. http://virtuellacharader.blogspot.com/2009/09/farligt-att-blogga.html.

Idag tror jag det är mer folk som bara följer utan att vara aktiv. Men på det sättet vet i alla fall att man har den möjligheten. I min egna essä kom jag fram till lite olika aspekter om användandet av Facebook och i viss mån Twitter där det och ena sidan var bättre och mindre mödosamt att vårda ett fåtal noga utvalda kontakter istället för att försöka nå ut till alla jämt, och den andra sidan där man såg värde i att bara veta att man befinner sig i ett sammanhang där sammanhanget var viktigare än själva innehållet (Hansson 2009)(Boström 2009).

Boström, Sven-Åke (2009-05-09). Sociala medier i 200 000 år. [Elektronisk] djupliden.se Tillgänglig http://djupliden.se/wordpress/2009/05/09/16/ [2010-01-03]

Hansson, Mikael (2009-05-22). När bruset på nätet blir för stort. [Elektronisk] blogg.umealive.se Tillgänglig: http://blogg.umealive.se/blog/2009/05/22/nar-bruset-pa-natet-blir-for-stort/ [2010-01-03]

Lindström, Thoralf (2009-06-15). Ärlighet varar längst på Twitter. [Elektronisk] appelberg.com. Tillgänglig: http://www.appelberg.com/index.php/artiklar/647-arlighet-varar-langst-pa-twitter.html [2010-01-08]

Melén, Margareta (2005). Miniguide till harvardsystemet. [Elektronisk] bibliotek.hv.se. Tillgänglig: http://www2.bibliotek.hv.se/public/pdf/harvard05.pdf [2010-01-09]

Review av Evas essä om reklamfinansierade medier

Här kan du läsa hela Evas essä!

Till att börja med är det ett intressant ämne. Jag tror inte riktigt man förstår hur mycket som egentligen är reklamfinansierat. Man tänker inte heller på det. Facebook är ju en enda stor reklampelare, likaså vi som använder det (Virtuella Charader 2009).

Jag skulle vilja ha lite mer information om möjligheterna i stycke 2.0.

Sen förstår jag inte riktigt diskussion 3.0. För mig är det en konstig indelning med punkterna där.

Tankar jag fick efter att ha läst din essä. De kanske ligger lite utanför din frågeställning men tycker att de så pass intressanta.

Varenda gång jag avbryts av TV-reklam i traditionell bemärkelse tänker jag på hur smidigt det hade varit att ladda ner filmen eller programmet som en piratversion. Det är alltså inte så konstigt att folk väljer det alternativet. Jag tror också att reklam som vi ser det idag kommer att försvinna, man orkar helt enkelt inte med det. Vad gäller stora musik och filmbolag har de tidigt insett vilka vinster man kan göra genom att sälja merchandise (kringprodukter) så som konserter, speciella samlarboxar och t-shirts mm. inom musiken och leksaker och andra prylar knutna till filmen (piratpartiet 2009)(DN 2009)(Sydsvenskan 2009)(Nannesson 2009).

En intressant sak som kanske ligger lite utanför ditt tema är hur creative commons fungerar, där folk helt utan ersättning delar med sig av saker utan att få någon ekonomisk kompensation. En svensk filmskapare lånade 100 000 för att göra sin film som hon sedan delade med sig gratis med hjälp av en creative commonslicens. Förutom enorm uppmärksamhet får hon in pengar genom donationer. Mer info om detta kan du läsa på Mathias Klangs blogg (Klang 2009). Här kan du ta del av hans föreläsningsmaterial när han var på besök på Högskolan Väst. http://www.slideshare.net/klang/cc-trollhttan

Fristorp, Mimmi (2009-02-24) [Elektronisk], Skivbolagen hittar nya inkomster, dn.se http://www.dn.se/kultur-noje/musik/skivbolagen-hittar-nya-inkomster-1.805924

Här länkar de också till andra intressanta artiklar så som ”Spotify gynnar storbolag” mm.

Klang, Mathias (2009) [Elektronisk], Mathias Klang, digital-rights.net http://www.digital-rights.net/?page_id=1231

Kuprijanko, Alexander (2009-05-26) [Elektronisk], Stim underlättar för gratis musikspridning, sydsvenskan.se http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article433798/Stim-underlattar-for-gratis-musikspridning.html

Nannesson, Jakob (2009) [Elektronisk], Ge tips på nya sätt för artister att tjäna pengar, berunda.se http://berunda.se/archive?problem=36

Piratpartiet (2009) [Elektronisk], FAQ Hur ska musikerna tjäna pengar? piratpartiet.se http://www.piratpartiet.se/faq

Sjöqvist, David (2009-08-07) [Elektronisk], Snackis, genom bl.a. facebook marknadsför du och jag Apoliva, virtuellacharader.blogspot.com http://virtuellacharader.blogspot.com/2009/08/snackis-genom-bla-facebook-marknadsfor.html

Review av Emelies essä om Twitter

Essän går att läsa här.

Efter en första enkel läsning av din essä har jag uppfattningen av att den är lättläst, innehåller mycket och bra fakta om Twitter och att du har ett övertygande svar av din frågeställning.
Frågor som dyker upp hos mig är om du vet om företag har speciella anställda för att bara ta hand om Twitter. För det kräver ju en hel del att hela tiden vara tillgänglig på den kanalen. Idag tror jag det är mer folk som bara följer utan att vara aktiv. Men på det sättet vet i alla fall att man har den möjligheten.
I min egna essä kom jag fram till lite olika aspekter om användandet av Facebook och i viss mån Twitter där det och ena sidan var bättre och mindre mödosamt att vårda ett fåtal noga utvalda kontakter istället för att försöka nå ut till alla jämt, och den andra sidan där man såg värde i att bara veta att man befinner sig i ett sammanhang där sammanhanget var viktigare än själva innehållet (Hansson 2009, blogginlägg)(Boström 2009, blogginlägg).

Boström, Sven-Åke (2009-05-09) [Elektronisk], Sociala medier i 200 000 år, djupliden.se http://djupliden.se/wordpress/2009/05/09/16/

Hansson, Mikael (2009-05-22) [Elektronisk], När bruset på nätet blir för stort, blogg.umealive.se http://blogg.umealive.se/blog/2009/05/22/nar-bruset-pa-natet-blir-for-stort/

Ny blogg för min essä

Min essä får sig en egen blogg där kommentarer och kompletteringar kommer att få utrymme.

Är det bättre med kvantitet eller kvalitet av vänner på Facebook?

Jag ändrade inriktning på min essä in i det sista och har ännu inte funnit den relevanta vetenskapliga artikel som jag letar efter. Sökandet pågår.