Fy skäms!!!

Intressant!
En väldigt givande redovisning/föreläsning om situering av projekt där vi tog upp saker som att människor lär sig olika avslutades med att man ändå skulle skämmas om man inte läste minst 50% av kurslitteraturen. Jag förstår att det är en bra grund för att diskutera de ämnena man läser men det motsäger lite av det som togs upp inledningsvis.
Efter ett skönt ord om att lärandet är dynamiskt och på så sätt innefattar flera olika sätt att lära sig på tog jag modet till mig och sa att jag med den nya insikten om lärandet inte längre skämdes för att inte alltid läsa kurslitteraturen. Med det inte sagt att jag aldrig läser, men vid de tillfällena som jag av olika anledningar skulle hoppa över lite skriven text.
Reaktionen på detta av redovisningshållaren gjorde att jag faktiskt kände en liten gnutta skam i alla fall :)

Vad tycker vi då om de som bara glider med, "åker snålskjuts" på andra? Kan de tillföra något? Behöver de tillföra något?
Som en liten reflektion till dessa tankar hade jag i den tidigare kursen IKT, lärande och utveckling postat ett inlägg som ser ut så här.

Tankedagbok Jonah 21/9-09

Det här är min uppfattning av projektet innan research.

Var
I första hand är det något som ska användas lokalt i Uganda för att stimulera lärandet. Jag ser ett vidare perspektiv där man senare kan dela med sig av sina tankar genom bild, ljud, text och film till andra oavsett kultur och geografisk plats på jorden.

När
Nu och fem veckor framöver. Det gäller vårt specifika projektarbete. Samtidigt finns det mycket som kommer att kunna utvecklas på sikt. Kommunikationsdelen är något som jag tycker är väldigt intressant.

Varför
Elever i Uganda ska lära sig att läsa och skriva genom det konstnärliga uttrycket. Jag tror även att kommunikationen mellan människor med kulturell eller geografisk bakgrund är viktig och som kommer att vara väldigt användbar i framtiden.

Vem
Dr Mercy, lärare, elever och andra som i framtiden kan tycka det är intressant med kommunikation över gränserna.

Situerat, projektredovisning 21/4-09

Situering=sammanhang

"Det är skillnad om en läkare frågar om hur det är om vi möter honom i hissen än om han säger samma sak på vårduttagningen" (Säljö).

Olika förutsättningar för VAR
NÄR - Vissa saker kräver en viss stämning för att passa bra, t.ex. en skräckfilm ger bäst effekt på kvällen när det är mörkt.
VARFÖR
VEM

Sociokulturell
Att finnas och verka i olika situationer. Människan lär sig alltid i ett sammanhang.
För att lära sig mänskliga beteenden måste man vara bland människor.

Vi har vissa saker som styr oss. Är det helt rätt att akademisk utbildning har så stor genomslagskraft? Det kanske den inte har men vi befinner oss i ett sammanhang där det värdesätts högt och på så sätt passar bra in i sammanhanget.
Sen kan man ju ifrågasätta sammanhanget. Men då krävs det mycket jobb för att den synen ska ändras. Det finns djupt rotade kunskapstraditioner.

Etiska konsekvenser. Viktigt att fundera över.
Inbyggda maktfrågor.

• etik
• makt
• genus
• förhållningssätt
  

Fusklapp om situerat:

Tankar kring seminariet av kap. 7-10

Språket är i ständig utveckling.

Det betyder att språket kommer att se annorlunda ut i framtiden och att det är vi som utvecklar det. Detta kan vara ha bra att ha med sig när vi går ut i våra projekt.

De orden är de enda jag tänker ägna kapitel 7-10. Jag ska istället reflektera över att kursens examinator inte var närvarande på seminariet. Vi blev inte ens meddelade att han inte kunde komma.

Vi har tidigare diskuterat lärarens roll i lärandet. Behöver det finnas en lärare för att vi ska lära oss något eller kan vi lära från varandra? Vid ett tillfälle frågade vår examinator vad som skulle hända på ett seminarium ifall att han inte dök upp.
Nu kom han inte och jag fick känslan av att det hela var ett experiment. Vad gjorde vi då? Vilket svar fick hans tidigare fråga? Efter att ha väntat en liten stund försökte vi att få igång diskussionerna. Lite trevande kom några tankar upp men rann ut i sanden. Istället för att köra seminariet utan examinatorn valde vi istället att gå in i våra för kursen projektgrupper. Förmodligen kände vi för att utnyttja tiden till att arbeta med projektarbetena.

Väl i våra grupper kunde vi faktiskt använda oss av litteraturen i kapitel 7-10. Kanske inte så det var tänkt att diskuteras i seminariet men istället användas praktiskt.
Vi hade faktiskt kunnat lösa seminariet själva då vi alla hade tankar om texten och diskussioner hade med all säkerhet uppstått på egen hand. Det gjordes ett val att jobba med grupperna istället. Inget fel i det tycker jag. För att genomföra projektarbetet måste vi ju faktiskt ha de kunskaperna som litteraturen ger oss för att bli godkända.

Att det inte blev några diskussioner i klassen visar hur djupt rotad den klassiska lärar/elevrelationen fortfarande är. Vi lär oss av läraren och ingen annan. I tidigare kurser och seminarium har vi dock väldigt ofta tagit upp andra lärsituationer som kan vara användbart för sitt lärande. Att man inte bara lär sig i skolan av en lärare utan även på fritiden genom att göra och genom att interagera med andra människor med olika kunskap och erfarenheter.

Jag tyckte att experimentet med att inte dyka upp var väldigt intressant och har skapat flera nya tankar.

Tankar kring seminariet av kap. 4-5

OBS!
Detta inlägg kan vara lite knepigt att läsa, jag svävar ut!
Upplevelsen av att läsa detta inlägg är dock relativt.

Kunskap är makt? Är kunskap makt?
När ger det makt i så fall? Är det kunskapen i sig som ger makt eller är det hur man använder den? Kunskap i att utöva makt?
Bedragare? Kan manipulera.

Viktigt att sätta kunskap i sitt sammanhang. Olika sätt att se på kunskap i olika sammanhang.

Vi behöver exempel för att förstå.
KONKRETISERA!

Hur ska jag kunna förstå hur jag förstår när jag förstår att jag förstår eller inte förstår?
Hur ska jag kunna förstå att jag förstår när jag förstår eller inte förstår det jag förstår eller inte förstår?
Jag förstår inte riktig vad jag skriver men jag vet att jag förstår att jag förstår att jag inte förstår.

Vad händer om man inte förstår det man måste förstå för att kunna få godkänt i kursen?
Reflektera över vad som kan hända om man eller andra inte förstår.
Vi ska veta att det är svårt att tänka ut det som ska förstås. Fast det borde vi förstå eftersom i alla fall jag tycker det är väldigt svårt att tänka ut det.

Jag tror inte jag är i närheten av att förstå. Frågan är om jag någonsin kommer att göra det. Jag kan väl inte dra nytta av att någon annan tycker att jag förstår om jag inte själv gör det. Då är ju förståelsen av min förståelse relativ.

Om jag har förstått något av allt detta måste jag försöka konkretisera det. Eller ska jag konkretisera det jag inte förstår eftersom jag förmodligen inte förstår? Går det att konkretisera något som man inte förstår?

Förmodligen kommer jag inte att kunna konkretisera det i text. Kan inte slutresultatet i form av projektet vara den konkreta förklaringen på att jag har förstått.

Jag kanske har reflekterat över det som förväntas reflekteras över i mina tankar men att jag inte har kunnat få ut det i min text.

Nu har jag förstått en sak som jag tror jag kan förklara i text.
Att jag inte förstår vissa saker gör att jag förstår att andra kanske inte förstår mig. Vilket gör det lättare att sätta sig in i hur andra kan uppfatta saker, och att de förmodligen uppfattar det helt olika.

Alla lär sig inte det man ska lära sig i att läsa Säljö. Det kan vara bra att förstå att man lär sig olika och på olika sätt.

"Det är jobbigt att tänka jobbiga tankar"
"Hur kan vi göra det lättare, roligare och intressantare"

Tankar kring seminariet av kap. 1-3

Det var väldigt tunga frågor som diskuterades under seminariet. Tankarna provocerades fram. Ena stunden tyckte man så och andra si. Är jorden platt? Visst är den det tycker vi, men går det att bevisa. "Det är kanske jorden som roterar runt oss så fort vi närmar oss kanten så att vi tror att vi går runt".
När vi en gång för länge sedan bytte vår inställning från att tro att vår jord var platt till att den var rund (om den nu är det) så kallar Säljö detta för ett paradigmskifte. Det revolutionerade hela vårt sätt att se jorden. Vi kan som grupp eller enskilt bestämma vad som är rätt eller fel. Men är det mer rätt om fler tycker samma sak? Det var säkert en majoritet som trodde jorden var platt, med vetskapen av det vi tror på nu så gäller ju inte synsättet att ju fler desto mer rätt.

Det hade varit svårt att finna struktur i livet om vi inte hade paradigmen och föreställningarna. För det är ju de som gör att vi tror att vi vet. Annars hade man lärt sig en massa hela tiden utan att egentligen veta någonting.
Paradigmen är det som skiljer oss åt. Annars hade vi ju inte behövt att ifrågasätta de som inte tycker som oss. Men det hela kan i alla fall ge oss en liten förståelse om hur andra lever och tänker. I deras fall kan saker och ting som vi tycker är fel vara väldigt rätt.

Kompetens, det trodde jag var när man har tillräcklig kunskap för att klara av en specifik uppgift. Det visade sig till slut, i alla fall så som jag tolkade det hela att betydelsen av vad kompetens var är relativt. Det är alltså beroende på vem som tolkar det. Lennarth delar upp det i kunskap som att kunna och vetskap som att veta. Kombinationen av detta är då kompetens. Man vet hur allt fungerar och man kan genomföra det.

Kan man ha social kompetens som enstöring? Är det en social relation om den ena vill vara "social" och den andra vill vara för sig själv? Vem kan hantera detta bäst? Om den ensamme finner sig i detta och den andre inte gör det, så är det den ensamme som har mest social kompetens. Vad tycker ni? Jag tycker för det första att det är en social relation. De relaterar ju till varandra oavsett om de vill vara med varandra eller inte. Och vem hanterar det bäst, vem har bäst social kompetens?

Seminariet började med att klassen delades in i två grupper. Den ena skulle argumentera för den fria pedagogiken och den andra emot. Vi kom väl fram till att olika pedagogik passar bra till olika personer. En del behöver struktur, medan andra utvecklas bäst när det inte ställs några krav.
När allt kommer omkring är det fortfarande vi som bestämmer vad som är kunskap, pedagogik eller hur jorden ser ut. Det finns alltså inga rätt eller fel. Det jag skriver om kan jag ha lärt mig under livets gång. Det kan ha betydelse för mitt eller andras liv eller så gör det inte det. Men för att få min examen är det bra om examinatorn har förstått att jag har lärt mig det jag ska lärt mig för att få godkännt.