fredag 4 juni 2010

IKT - Individens förutsättningar

Några delar ur kapitel 10, "Pedagogiska dilemman" i boken pedagogik för 2000-talet.

Det här kapitlet tar upp olika pedagogiska dilemman. Många av dessa dilemman står mellan en mer traditionell skola som i många avseenden härstammar från hur det såg ut för flera hundra år sedan och det mer moderna synsättet som står för alla individers lika värden. Värderar man individer lika och ser till varje enskilds behov ser man dock att de olika tankesätten fungerar bättre på olika individer. Den hårda skolan med disciplin kan fungera bättre för någon medan någon annan fungerar bättre med mindre press där man har möjlighet att utvecklas sig själv i den takt som man behöver.

Mina tankar utifrån rubriken "Kunskap och kompetens eller personlig utveckling" (Egidius 2009, s.188-189).


Sammanfattning
Här tar författaren upp skillnader i skola som står för kunskap och kompetens eller personlig utveckling. I det fösta alternativet strävar man efter att eleven ska kunna den kunskap som läraren förmedlar så bra som möjligt. Halkar man på något sätt efter genom att man t.ex. inte klarar av pressen eller de krav som ställs finns det risk för att eleven ger upp skolan. Det i sin tur skapar en exkluderande skola där man inte ser till individen och dess lika värde. Här finns det dock en chans genom att få stöd i en specialklass vilket dock kan ge en känsla av utanförskap från de som läser i de "normala klasserna"(Egidius 2009, s.188).
Det andra alternativet är att ge alla eleverna tillfälle att utvecklas oberoende hur lätt de har av att ta till sig kunskap. Vissa kanske lär sig bättre genom att själva göra. Här behöver man heller inga graderade betyg då man inte kan betygsätta personlighet, självkännedom och samarbete. Eleverna får bekräftelse för det de gör oavsett i vilken utsträckning de gör det. Nackdelen kan vara att de som har lätt för sig i skolan inte anstränger sig lika mycket som de skulle ha gjort annars (Egidius 2009, s.189).

Mina tankar
Något som jag ständigt funderar på är de krav som samhället ställer på varje enskild individ och hur mycket yttre och inre omständigheter som påverkar hur en person fungerar i sociala sammanhang. Det är många saker som måste klaffa på vägen, fysiska som psykiska.
Vi kan vara väldigt snabba att döma någon och då gör vi det nästan alltid utan att veta något om den personen. Folk kan begå brott av alla möjliga olika anledningar och självklart kommer de också att dömas utifrån de lagar och förordningar som samhället byggt upp. Men man måste alltid fråga sig varför personen befinner sig i den situationen, hade det någonstans kunnat gå att förebygga?
Förmodligen finns det en hel kedja av händelser i dessas liv som påverkar utgången. Taskig uppväxt, med eller utan föräldrar. Fysiskt eller psykiskt handikapp, medfött eller uppstått någonstans på vägen av en eller oändligt många orsaker. Detta kan leda till att man på något sätt inte fungerar i skolan, och då kan det handla om det man "måste" ta till sig av innehållet eller i relationer med lärare och klasskompisar. Fungerar inte det kommer reaktioner såsom att man har svårt att koncentrera sig, är stökig, känslan av att man inte räcker till, inte duger till någonting. Får man inte uppmärksamhet för något som man är bra på får man att se till att få uppmärksamhet på något annat sätt, kanske genom att förstöra för andra.
Är det inte lätt att man på vägen hamnar i situationer som kommer att vara missgynnsamma för den enskilde individen i det samhället vi bor i? Det låter inte konstigt att så skulle kunna vara fallet.
Om det nu inte går så långt som till att man skulle begå ett brott så kan det i vilket fall leda till arbetslöshet eller något arbete som inte värderas så högt. Kan man säga att man måste kämpa för att nå dit man vill? Med så många olika förutsättningar som två individer har så kan det i vissa fall vara omöjligt. Med en samhällssyn där man kan ha det bättre än andra kommer det nog alltid se ut så här. Någon måste ju ha det sämre. Men kan man arbeta för att det där sämre inte är dåligt, eller åtminstone så bra som möjligt.

"Många av de sämsta ger upp försöken att hävda sig i ämnena och på skolbänken" (Egidius 2009, s.188).
En fråga som jag ställer mig här är varför man måste hävda sig? Det är ju en stor samhällsfråga sig och det hänger ihop med strävan efter att vara bättre än andra. En tävlan som ställer höga krav och som kan få vem som helst ur balans. Fundera på vad betygsättning gör med en liten människa?

Mina tankar utifrån rubriken "Bundet kontra flexibelt lärande" (Egidius 2009, s.187-188, 194).

Sammanfattning
I ett flexibelt lärande är individerna eller grupperna som bestämmer var och när lärandet sker och förhåller sig till den situationen de befinner sig i vid just de tidpunkterna för att utvecklas själv eller tillsammans med andra. Ena stunden hämtar man kunskapen från ett ställe för att i nästa finna den i något annat sammanhang (Egidius 2009, s.187-188).
Det bundna är mer kontrollerat i form av ett klassrum med fyra väggar och där individen till skillnad från det flexibla lärandet där alla bidrar med kunskaper och erfarenheter får allt från en och samma person som i flesta fall är läraren (Egidius 2009, s.188).

Mina tankar
Det är kanske inte i skolan man lär sig de mest väsentliga sakerna men det är om någonstans man oavsett vad man har för förutsättningar ska få möjligheten till ett bra liv. Eftersom förutsättningarna ser så olika ut måste man också lägga väldigt mycket resurser för att på riktigt individanpassa det hela.
Några behöver kanske utifrån sina förutsättningar ha en "moderatuppfostran"? Det är här det svåra i kråksången äger rum. Frihet under ansvar är väl den bästa metoden? Jag tror ömsesidig respekt och förståelse för andra individer är viktigare. För har man under sin uppväxt fått lära sig om disciplin kommer det komma som en chock att man helt plötsligt själv får ansvara för sina handlingar men när det kommer till självförverkligandet så är kanske det inte det bästa. Samtidigt är det så svårt att säga vad som är rätt eller fel, det som är rätt för den ena kan var fel för den andre och vice versa.

Mina tankar utifrån rubriken "Kunskap och kunskapande, kompetens och kompetensutveckling" (Egidius 2009, s.187-188, 194).

Sammanfattning
Genom att lära sig en viss sak utantill för att sedan få det prövat kan man genom antal poäng på avklarade moment också ge ett betyg. Detta sätt att se på skolan gör det svårare att se ett livslångt lärande. Har man gått den här skolan kommer man även fortsättningsvis vilja ha kurser där man kan få klara besked i vad man ska lära sig för att få betyg (Egidius 2009, s.195).
Ett annat sätt att se på det är se allt man gör som kunskapande. Olika former av aktiviteter får man erfarenheter av som på ett medvetet eller omedvetet håll bistår med kunskaper. Är man då medveten om det kan reflektera över det man gör för att skapa en bättre förståelse. Detta är något som vi ständigt har nytta av i alla de situationer som man hamnar i under livets gång. Varje gång man står inför en ny situation har man med sig de tidigare erfarenheterna (Egidius 2009, s.195).

Mina tankar
Jag skulle egentligen skriva mina tankar om bedömningar. Nu blir jag lite mer personlig och utgår från mina egna högskolestudier här på Digitala Media. Jag kan ärligt medge att jag lagt ner mellan 50-75% av min tid och energi på studierna, i vissa fall mer och i andra mindre. Ibland har jag klarat mig och blivit godkänd medan andra gånger har jag fått komplettera. Har han legat på latsidan kan man då fråga sig? Nej, de där 50-75% har jag lagt för att klara de krav som skolväsendet ställer på mig. Övrig tid och upp till 200% har jag lagt på att knyta kontakter, arbetat i projekt, varit anställd för att få lön. Sådant som rustat mig för framtiden men som inte går att bedöma utifrån kursplanen. Eller ja, där står det ju vad jag ska ha med mig när jag går därifrån och det kan jag mycket väl ha skaffat mig på andra sätt än att skriva en uppsats eller göra en tenta. Men de andra sätten skulle kräva mycket mer av dem som ska bedöma mig. En arbetsgivare skulle i bästa fall kunna göra det, men en lärare måste förhålla sig till de riktlinjer som högskoleverket ger.

"Kunskapandet griper djupt ner i vår personlighet. Mycket av det vi lärt oss och har vetskap om kan vara svårt eller omöjligt att återkalla i medvetandet" (Egidius 2009, s.195).
Detta gör det än mer knepigt att bedöma.


Kurskamraters blogginlägg som berör ämnena.
Freddes blogg
Mattias Olsson
Markus blogg etc.
Niklas Olovsson
Grazdesigns
Stefan Mathiasson
Therese blogg

Egidius, Henry (2009). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur.

tisdag 13 april 2010

Just nu kämpar jag för varenda unge

Härligt med vår ute! Sitter dock inne och arbetar med mitt examensarbete i kombination med en insamling till förmån för Unicef kampanj för varenda unge. Den kan ni följa på davidochmartin.se, Facebook, Twitter, Flickr och vår egen insamlingssida. Det har redan blivit en del långa arbetsdagar men så länge det är för en god sak kan man kämpa lite extra.

söndag 28 februari 2010

Länklista Digitala Distributionsformer.

Lärkontrakt
Lärkontrakt DDB 2009/2010

Referenser DDB

Nätverksperspektiv läs förklaring

Tjänsteperspektiv läs förklaring
Första tjänsten om videoblogg

Tankar inför redovisning av tjänsten videoblogg.

Bloggat om videoblogg - Vad är en videoblogg?

Bloggat om videoblogg - Hur gör man?

Hur refererar man till en video som är inbäddad i inlägget?

Andra tjänsten om Facebook

Videoblogg om Facebook - spanat på ett café

Videoblogg om Facebook - spanat på Högskolan Väst

Videoblogg om Facebook - Man känner igen utseendet från långt håll.

Videoblogg om Facebook - Tankar om Facebookrelationer

Videoblogg om facebook - På Facebook kan du se din grannes fotoalbum.

Videoblogg om Facebook - Pages vs. groups?

Tredje tjänsten om Creative Commons
Fan av Creative Commons på Facebook.

Min diskussionstråd på cc's svenska Facebookgrupp.

Om cc på min statusuppdatering.

Anteckning på Facebook om att skapa en licens på cc.


Kommentarer av andras inlägg:

Anton om bokmärken

Martin om bloggar

Anna om Facebook

Christian om Facebook

Magnus om videoblogg

Användarperspektiv läs förklaring
Essä
Är det bättre med kvantitet eller kvalitet av vänner på Facebook? Ver. 1

Är det bättre med kvantitet eller kvalitet av vänner på Facebook? Ver. 2


Kommentarer av andras essäer

Review av Emelies essä om Twitter

Review av Evas essä om reklamfinansierade medier

Review av Emilies essä Sociala medier - Twitter

söndag 24 januari 2010

Videoblogg om Facebook - Tankar om Facebookrelationer



Vilken hemsk upplevelse det är. Jag har synts tidigare på Internet i rörlig bild men det här var mer personligt. Det känns som om jag har våldfört mig på min själ. Det var till och med så jobbigt att jag drömde om att jag skulle dö.
Jag drog en parallell i videon om mina första Interneterfarenheter där jag var väldigt försiktig med vad jag lade upp på nätet. Inga telefonnummer, personnummer eller tydliga bilder på mig, nu har jag snart fläkt ut allt. Det kanske inte är hela världen men jag är inte så bekväm med det. Det kanske beror på att man inte har någon kontroll av materialet längre.
Vilket dilemma, vad ska jag göra?

tisdag 12 januari 2010

Sammanfattning av kursen DDB, har jag hållt min del av lärkontraktet?

Till att börja med måste jag stämma av med mitt lärkontrakt som gjorde i kursens inledningsskede.
Det var inte mycket som stämde här. För det första har jag återigen misslyckats med de tre tjänsterna som vi med med kritiskt granskade källor skulle beskriva. Jag kom väl halvvägs in i den första tjänsten som var videoblogg och en tredjedel i den andra som handlade om Facebook. Dessutom har jag varit dålig på att kommentera mina klasskamraters arbeten. En kollektiv ursäkt ger jag dem här. För att klara av kursen måste jag kommentera dem vidare, om det sker gör jag det med en personlig ursäkt. En stor del av kursen innefattar just att man ska integrera sina arbeten med varandra för att på så sätt del med sig av sina kunskaper. Möjligheterna till detta är stora i kursen vilket jag tyvärr inte har utnyttjat så bra. Vi har fått stor frihet att själva skapa vår struktur för arbetet, något som jag tycker är bra och väldigt utvecklande. Dessutom har vi under hela vägen haft möjlighet att fråga vår lärare ifall vi kört fast. Då jag gör den här kursen för andra gången råder det inga tvivel av vad som förväntas av mig, tycker alla uppgifter är väldigt tydliga. Så det är i huvudsak jag som vid den här tidpunkten har misslyckat att motsvara mina löften i mitt lärkontrakt. Kanske är det för att jag parallellt lagt ner mycket energi på min 100 procentliga praktik eller åt mitt nätverkande som kommer vara till stor nytta i framtiden. Egentligen finns det inga ursäkter, jobbet blev inte klart i tid.
Den här gången till skillnad från mina tidigare försök i kursen har jag i alla fall haft min essä, version 1 och version 2 varit inne i tid. Jag har reviewat tre av mina klasskompisars essäer. Essän höll kanske inte kontraktet till pricka men den har helt klart varit väldigt givande för min del.

Jag kommer göra ett tappert försök till slutföra den här kursen, men jag kommer aldrig bli färdig i digitala distributionsformer.

Är det bättre med kvantitet eller kvalitet av vänner på Facebook? Version 2

Nu ligger den andra versionen ute.

Är det bättre med kvantitet eller kvalitet av vänner på Facebook? Version 2.

lördag 9 januari 2010

Review av Emilies essä Sociala medier - Twitter

Under lördag förmiddag när jag tänkte kolla eventuella kommentarer på min review jag gjorde till Emelies essä upptäckte jag till min förvåning att det var tre stycken som hade gjort review. Nån av de tre måste ha fattat fel tänkte jag så jag undersökte saken och fick se att det var jag som hade läst fel på Emelie och Emilie. Som lite tur i oturen hade de skrivit om samma ämne så jag hade redan en del intressanta länkar. En del är alltså upprepningar från det jag skrev till Emelie.

Så här kommer min review av Emilies essä om än något sent. Här kan du läsa hela essän.

Nu har jag läst din essä! Jag hade lite tur då Emelie också skrev om Twitter så jag har redan samlat på mig en del intressant länkar. Nu är det ju din essä som jag ska skriva om och inte hennes men en del saker kommer att upprepas.

Jag börjar med textens struktur. Den är genomarbetad, lättläst och du använder referenser på ett bra sätt. Folk som inte twittrar får en bra genomgång av vad Twitter är och vad det används till.
När det är fler än tre författare i en bok eller artikel behöver du bara skriva det första namnet enligt bokstavsordning inom parentesen i texten plus förkortningen et al. eller m.fl.. Istället för (Finin, Java, Song & Tseng 2007) räcker det att du skriver (Finin et al. 2007), (Melén 2005).

En egen reflektion till Linus Fremin uttalande om att 140 tecken var för lite så tycker jag personligen att det finns så pass starka ord som själva kan förmedla mycket intressanta tankar.

Frågor som dyker upp hos mig är om du vet om företag har speciella anställda för att bara ta hand om Twitter. För det kräver ju en hel del att hela tiden vara tillgänglig på den kanalen. Efter lite letande hittade jag lite info om ett företag som har anställda för att twittra. Om informationen på denna blogg stämmer har Coca-Cola tre stycken anställda som twittrar (Lindström 2009).
Något annat intressant som dök upp när jag undersökte om det fanns företag som hade anställda som enbart twittrade var att många företag förbjuder eller begränsar sina anställd från Twitter då de tror att det kan skada företaget. Min flickvän som jobbar som sjuksköterska får inte skriva något om sin arbetsplats. Jag tycker faktiskt företag och myndigheter som förbjuder detta är ute på djupt vatten. Sen kan man ju givetvis tänka på vad man skriver innan man klickar på publicera. Jag tror inte alltid man tänker på konsekvenserna. Personangrepp kan ju bli riktigt allvarligt. Brunettdave skrev lite om hur lätt det är att publicera något som kan få allvarliga konsekvenser i min blogg Virtuella Charader. http://virtuellacharader.blogspot.com/2009/09/farligt-att-blogga.html.

Idag tror jag det är mer folk som bara följer utan att vara aktiv. Men på det sättet vet i alla fall att man har den möjligheten. I min egna essä kom jag fram till lite olika aspekter om användandet av Facebook och i viss mån Twitter där det och ena sidan var bättre och mindre mödosamt att vårda ett fåtal noga utvalda kontakter istället för att försöka nå ut till alla jämt, och den andra sidan där man såg värde i att bara veta att man befinner sig i ett sammanhang där sammanhanget var viktigare än själva innehållet (Hansson 2009)(Boström 2009).

Boström, Sven-Åke (2009-05-09). Sociala medier i 200 000 år. [Elektronisk] djupliden.se Tillgänglig http://djupliden.se/wordpress/2009/05/09/16/ [2010-01-03]

Hansson, Mikael (2009-05-22). När bruset på nätet blir för stort. [Elektronisk] blogg.umealive.se Tillgänglig: http://blogg.umealive.se/blog/2009/05/22/nar-bruset-pa-natet-blir-for-stort/ [2010-01-03]

Lindström, Thoralf (2009-06-15). Ärlighet varar längst på Twitter. [Elektronisk] appelberg.com. Tillgänglig: http://www.appelberg.com/index.php/artiklar/647-arlighet-varar-langst-pa-twitter.html [2010-01-08]

Melén, Margareta (2005). Miniguide till harvardsystemet. [Elektronisk] bibliotek.hv.se. Tillgänglig: http://www2.bibliotek.hv.se/public/pdf/harvard05.pdf [2010-01-09]

fredag 8 januari 2010

Review av Evas essä om reklamfinansierade medier

Här kan du läsa hela Evas essä!

Till att börja med är det ett intressant ämne. Jag tror inte riktigt man förstår hur mycket som egentligen är reklamfinansierat. Man tänker inte heller på det. Facebook är ju en enda stor reklampelare, likaså vi som använder det (Virtuella Charader 2009).

Jag skulle vilja ha lite mer information om möjligheterna i stycke 2.0.

Sen förstår jag inte riktigt diskussion 3.0. För mig är det en konstig indelning med punkterna där.

Tankar jag fick efter att ha läst din essä. De kanske ligger lite utanför din frågeställning men tycker att de så pass intressanta.

Varenda gång jag avbryts av TV-reklam i traditionell bemärkelse tänker jag på hur smidigt det hade varit att ladda ner filmen eller programmet som en piratversion. Det är alltså inte så konstigt att folk väljer det alternativet. Jag tror också att reklam som vi ser det idag kommer att försvinna, man orkar helt enkelt inte med det. Vad gäller stora musik och filmbolag har de tidigt insett vilka vinster man kan göra genom att sälja merchandise (kringprodukter) så som konserter, speciella samlarboxar och t-shirts mm. inom musiken och leksaker och andra prylar knutna till filmen (piratpartiet 2009)(DN 2009)(Sydsvenskan 2009)(Nannesson 2009).

En intressant sak som kanske ligger lite utanför ditt tema är hur creative commons fungerar, där folk helt utan ersättning delar med sig av saker utan att få någon ekonomisk kompensation. En svensk filmskapare lånade 100 000 för att göra sin film som hon sedan delade med sig gratis med hjälp av en creative commonslicens. Förutom enorm uppmärksamhet får hon in pengar genom donationer. Mer info om detta kan du läsa på Mathias Klangs blogg (Klang 2009). Här kan du ta del av hans föreläsningsmaterial när han var på besök på Högskolan Väst. http://www.slideshare.net/klang/cc-trollhttan

Fristorp, Mimmi (2009-02-24) [Elektronisk], Skivbolagen hittar nya inkomster, dn.se http://www.dn.se/kultur-noje/musik/skivbolagen-hittar-nya-inkomster-1.805924

Här länkar de också till andra intressanta artiklar så som ”Spotify gynnar storbolag” mm.

Klang, Mathias (2009) [Elektronisk], Mathias Klang, digital-rights.net http://www.digital-rights.net/?page_id=1231

Kuprijanko, Alexander (2009-05-26) [Elektronisk], Stim underlättar för gratis musikspridning, sydsvenskan.se http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article433798/Stim-underlattar-for-gratis-musikspridning.html

Nannesson, Jakob (2009) [Elektronisk], Ge tips på nya sätt för artister att tjäna pengar, berunda.se http://berunda.se/archive?problem=36

Piratpartiet (2009) [Elektronisk], FAQ Hur ska musikerna tjäna pengar? piratpartiet.se http://www.piratpartiet.se/faq

Sjöqvist, David (2009-08-07) [Elektronisk], Snackis, genom bl.a. facebook marknadsför du och jag Apoliva, virtuellacharader.blogspot.com http://virtuellacharader.blogspot.com/2009/08/snackis-genom-bla-facebook-marknadsfor.html

torsdag 7 januari 2010

Review av Emelies essä om Twitter

Essän går att läsa här.

Efter en första enkel läsning av din essä har jag uppfattningen av att den är lättläst, innehåller mycket och bra fakta om Twitter och att du har ett övertygande svar av din frågeställning.
Frågor som dyker upp hos mig är om du vet om företag har speciella anställda för att bara ta hand om Twitter. För det kräver ju en hel del att hela tiden vara tillgänglig på den kanalen. Idag tror jag det är mer folk som bara följer utan att vara aktiv. Men på det sättet vet i alla fall att man har den möjligheten.
I min egna essä kom jag fram till lite olika aspekter om användandet av Facebook och i viss mån Twitter där det och ena sidan var bättre och mindre mödosamt att vårda ett fåtal noga utvalda kontakter istället för att försöka nå ut till alla jämt, och den andra sidan där man såg värde i att bara veta att man befinner sig i ett sammanhang där sammanhanget var viktigare än själva innehållet (Hansson 2009, blogginlägg)(Boström 2009, blogginlägg).

Boström, Sven-Åke (2009-05-09) [Elektronisk], Sociala medier i 200 000 år, djupliden.se http://djupliden.se/wordpress/2009/05/09/16/

Hansson, Mikael (2009-05-22) [Elektronisk], När bruset på nätet blir för stort, blogg.umealive.se http://blogg.umealive.se/blog/2009/05/22/nar-bruset-pa-natet-blir-for-stort/

måndag 4 januari 2010

Ny blogg för min essä

Min essä får sig en egen blogg där kommentarer och kompletteringar kommer att få utrymme.

Är det bättre med kvantitet eller kvalitet av vänner på Facebook?


Jag ändrade inriktning på min essä in i det sista och har ännu inte funnit den relevanta vetenskapliga artikel som jag letar efter. Sökandet pågår.
 
Share