torsdag 2 april 2009

Tankar kring seminariet av kap. 1-3

Det var väldigt tunga frågor som diskuterades under seminariet. Tankarna provocerades fram. Ena stunden tyckte man så och andra si. Är jorden platt? Visst är den det tycker vi, men går det att bevisa. "Det är kanske jorden som roterar runt oss så fort vi närmar oss kanten så att vi tror att vi går runt".
När vi en gång för länge sedan bytte vår inställning från att tro att vår jord var platt till att den var rund (om den nu är det) så kallar Säljö detta för ett paradigmskifte. Det revolutionerade hela vårt sätt att se jorden. Vi kan som grupp eller enskilt bestämma vad som är rätt eller fel. Men är det mer rätt om fler tycker samma sak? Det var säkert en majoritet som trodde jorden var platt, med vetskapen av det vi tror på nu så gäller ju inte synsättet att ju fler desto mer rätt.

Det hade varit svårt att finna struktur i livet om vi inte hade paradigmen och föreställningarna. För det är ju de som gör att vi tror att vi vet. Annars hade man lärt sig en massa hela tiden utan att egentligen veta någonting.
Paradigmen är det som skiljer oss åt. Annars hade vi ju inte behövt att ifrågasätta de som inte tycker som oss. Men det hela kan i alla fall ge oss en liten förståelse om hur andra lever och tänker. I deras fall kan saker och ting som vi tycker är fel vara väldigt rätt.

Kompetens, det trodde jag var när man har tillräcklig kunskap för att klara av en specifik uppgift. Det visade sig till slut, i alla fall så som jag tolkade det hela att betydelsen av vad kompetens var är relativt. Det är alltså beroende på vem som tolkar det. Lennarth delar upp det i kunskap som att kunna och vetskap som att veta. Kombinationen av detta är då kompetens. Man vet hur allt fungerar och man kan genomföra det.

Kan man ha social kompetens som enstöring? Är det en social relation om den ena vill vara "social" och den andra vill vara för sig själv? Vem kan hantera detta bäst? Om den ensamme finner sig i detta och den andre inte gör det, så är det den ensamme som har mest social kompetens. Vad tycker ni? Jag tycker för det första att det är en social relation. De relaterar ju till varandra oavsett om de vill vara med varandra eller inte. Och vem hanterar det bäst, vem har bäst social kompetens?

Seminariet började med att klassen delades in i två grupper. Den ena skulle argumentera för den fria pedagogiken och den andra emot. Vi kom väl fram till att olika pedagogik passar bra till olika personer. En del behöver struktur, medan andra utvecklas bäst när det inte ställs några krav.
När allt kommer omkring är det fortfarande vi som bestämmer vad som är kunskap, pedagogik eller hur jorden ser ut. Det finns alltså inga rätt eller fel. Det jag skriver om kan jag ha lärt mig under livets gång. Det kan ha betydelse för mitt eller andras liv eller så gör det inte det. Men för att få min examen är det bra om examinatorn har förstått att jag har lärt mig det jag ska lärt mig för att få godkännt.

Inga kommentarer:

 
Share